Har vinkat av lillgrynet som lämnas på dagis av pappa idag. Hon var så söt! kramade mig och sa -hej då mamma,vi ses sen! Jag blev nästan tårögd. Jag är sådär,väldigt känslosam med mina barn,nästan på gränsen till överdrivet? har märkt att jag blivit än mer känslosam sedan Embi kom,alltså med båda tjejerna. Och då var jag SÅ kärleksfull med Cajsalisa att mamma ibland tyckte jag var lite väl mycket. Men ah,sån e jag 🙂 Jag antar att jag blivit så säker i min mammaroll med två barn att det blir ÄNNU mer känslor(vilket jag inte trodde var möjligt innan lillan kom). Herregud undrar hur det ska bli om vi får fler barn,jag kommer typ börja gråta så fort jag ser någon av dom. Men visst är det härligt,den där kittlande varma känslan i bröstet man får bara av att titta på sina fina barn. Dom är ju det bästa man har.
Sv: Ja han är underbar, oftast. Inte när han biter mig mitt i natten för att han vill gosa 🙂